Friheten,inte alltid något att ta för given...

Ett nytt år ligger framför oss...med förväntningar och kanske nyårslöften om att sluta röka,gå ner i vikt,bli en bättre människa eller vad man känt längtan efter att förändra. Gymmen har ett uppsving nu med nya förhoppningsfulla medlemmar, som vill bättra på sin blekfeta kroppshydda,dessa aktiviteter brukar klinga av framåt mars då besöksantalet är nere på de vanliga siffrorna igen...

Men för andra är det kommande året mera förutbestämt och utstakat...och nästa år med för den delen..."-Vi ses om nästan två år!" sa en ung man och gav mig en varm kram efter 12-slaget. Det kommer bli tomt och mina tankar kommer ofta finnas hos honom,för nu kan vi inte garva ihop över en fika vid köksbordet eller knata runt i skogen på väldigt länge. Men om nästan två år ska vi i alla fall på Bajenmatch ihop och gå med hundarna i skogen igen,det ser jag fram emot kan jag lova!

Denne unge man ska inte på någon jorden runt resa som många andra ynglingar gör. Om några dagar inställer han sig nämligen på kåken...
I statistik och media räknar man återfallsförbrytare,våldsbenägna,narkomaner,organiserad brottslighet m.m och samhällets kostnader för dessa grupper. Men någonstans i allt detta glöms det bort att det finns en människa bakom allt detta...en av de människor som jag tycker om.

Oavsett vad man gillar för lag,så måste man nog tänka "Just idag är jag stark" för plötsligt har dagar blivit till veckor,veckor till månader och månader till år...som min vän uttryckte det.



Vad gör då kriminalvården med en ung människa? Även om man är återfallsförbrytare...Ju mer man ser och lär,desto mindre tilltro till det svenska rättssystemet får jag,oavsett om jag tänker på förövare eller brottsoffer. Politikerna vet inte vad de snackar om,och rättssystemets tröga maskineri mal lika långsamt som om tiden stod stilla...Jag vet inte hur många gånger det malt så långsamt så att det omkullvält människor i min bekantskapskrets. Många våldsbrott är drog-eller alkoholrelaterade för att ta något exempel,men rättssystemet är i otakt med verkligheten. När någon "rätat upp sitt liv" är det dags att ställa sig vid skranket,få en dom och inställa sig igen för gamla bedrifter under aktivt missbruk. Att sedan hålla sig ren eller behålla ett nytt jobb,eventuell partner,kontakt med barn/familj och inte återfalla i sina gamla gängor i den miljön är inte så enkelt. Är man dessutom ung och sökande är det lätt hänt att det blir värre än det var innan,och det gör att jag oroar mig för den unge mannen...och hur han påverkas av att rättvisa skipats...

Cash låt får symbolisera min väns resa...och att han valde att fira sina sista dagar i frihet med oss denna nyår,sådant både värmer och ömmar i en tants hjärta.

Frihet...är inte bara ett ord...